Jag läste någonstans (säker källa!?!) att det är bra att växa upp på landet, det ger ett skydd mot psykisk ohälsa. Vet inget mer än just det för jag läste bara rubriken. Så jag gör en egen analys!
Eftersom våra barn (precis som jag) växer upp på landet har vi inte tillgång till massor med anordnade aktiviteter eller byggda lekplatser. Det gör att de (precis som jag) får lära sig att aktivera sig själva. De får komma ut och njuta av skog, natur och väder. Det finns inte hur mycket som helst att, msn får göra det bästa av det man har och använda sin fantasi. Det här tror jag ger barn (och vuxna) så mycket. Det är bra för oss att inte hela tiden bli matade med intryck, bombade med aktiviteter och val. Vi mår bra av att gå utanför dörren oavsett om det regnar eller är sol, välja på att gå till sjön eller skogen, klättra över stock och sten och lyssna på fågelsång, vindens sus och tystnad.
Lillebror sover gott i vagnen. Hundarna lufsar omkring. Storebror och jag pratade om viktiga saker som rådjur, dinosaurier och kottar. En så mysig dag här hemma på ön hade vi i fredags. Då laddade vi batterierna och njöt av lugnet, hade inga ordnade aktiviteter vilket gjorde att vi styrde upp både cykeltur, promenad och grävlek i sandlådan och bara umgicks med varandra.
/Storasyster
Senaste kommentarer