På förmiddagen brukar vi alltid försöka ta oss ut en sväng för ser är lillasysters bästa sovtid och chanserna att hon bränner av en längre stund ökar om hon får sova ute i vagnen.
Äntligen kunde vi gå på vår älskade gräsväg igen så vi bestämde oss för att gå till skogen. Det är alltså inte så att vi är helt maniska föräldrar som tror att vårt barn ska bli påkört i trädgården eller på en otraffikerad väg utan reflexvästen valde hon själv.
Det syns inte på bilden, men det här är en ga ska stor vattenpöl. Men vad är jag för morsa om jag inte låter henne plaska när hon är klädd för det. Jag tittade åt ett annat håll, vet mig i läppen och hoppades att det inte skulle bli magplask.
Vår lilla tjej som vill sitta på axlarna. Ganska bekväm av sig skulle jag nog säga. Hon sa visserligen några gånger på väg till skogen, vilket är ca 200 meter, att det var ”jobbigt” (?!) men väl där ja då var det tydligen inte längre så jobbigt.
/ Lillasyster
Senaste kommentarer